tisdag 8 april 2014

Musöron och rosor




 Den tidiga våren gör att vi redan nu kommit halvvägs med rosbeskärningen.
Men vad nu då? Björken har ju inte musöron än? tänker ni. Och ja, självklart ska eller kan man vänta tills björkarna knoppas - om man har en eller fem rosor. Men prova att beskär 230 rosor i musörontider innan savningen börjar…Nä.. det blir för stressigt!



Förra året fick vi skotta oss in i rosträdgården för att komma åt rosorna, det problemet har vi inte i år! I år möts vi istället av krokusar bland clematisarna och av strålande välmående rosor! Inget nedfruset i år! Härliga tider, vi som har haft några svåra år på den fronten.


















Sortimentet består till största delen av gammaldags buskrosor. De beskärs inte lika hårt som en rabattros eftersom de blommar på befintlig ved. Har en buskros frusit ner under vintern, får man alltså snällt vänta ett år på nästa blomning.

Ungefär så här brukar vi beskära våra rosor:

För det första: en buskros i bra kondition bör ha flera generationer ved. Årsskott som kommer blomma för första gången, men också två- till fyraårig ved som fortfarande blommar bra.
Busken gallras ut genom att skära grenar ända nere vid marken. Döda, skadade grenar tas bort först, liksom årsskott som är för taniga, eller grenar som ligger och skaver mot varandra. Kanske bör man lyfta busken i sidorna? Därefter bör man få en bra balans mellan ung och gammal ved och gallra ur busken så att den inte är för tät.
Sist av allt kortas sidoskotten in, och årsskotten tas ner i en höjd som är lämplig för en förgrening. De skott som står inne i busken har stöd av andra och kan därmed få vara längre medans skott i ytterkanten av busken måste tas hårdare för att inte grenen ska lägga sig ner vid tyngden av blommorna.


Vissa rosor har vi börjat spaljéra  upp för att få bättre blomning. Man utnyttjar då det faktum att om man lägger ner en gren i vågrät läge så kommer den bilda fler blomskott än om den står rakt upp, precis på samma sätt som ett ungt äppelträd ger mer frukt på en gren som man tynger ner.
Vi brukar då sätta upp tre granstörar per buske, välja ut de mest välmående starka skotten och sen vira dem i en spiralform runt stöden. Många av skotten duger inte för spaljéring utan klipps av vid basen, så det är en ganska brutal behandling. Resultatet dock, blir en stadig buske översållad av rosor!


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar